Löpning
Jakten på ett genombrott – inifrån forskningen om ryggmärgsskador
Vad krävs för att hitta ett botemedel mot ryggmärgsskador? En inblick i forskningen, varför ärrvävnad hindrar läkning och hur utvecklingen drivs mot framtida behandlingar.
Föreställ dig att förlora kontrollen över din kropp på ett ögonblick. Och att veta att det inte finns något botemedel.
Det är verkligheten för upp till en halv miljon människor varje år efter en ryggmärgsskada. Livet förändras direkt – och inte bara fysiskt.
“Om du tar fem minuter och verkligen tänker igenom vad en ryggmärgsskada innebär, förstår du hur livsomvälvande den är”, säger Christian Göritz, forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm. “Ibland testar människor att sitta i rullstol en dag. Det ger viss förståelse. Men en ryggmärgsskada handlar om mycket mer än fysiska begränsningar. Den påverkar självständighet, beslutsfattande och kontrollen över vardagen.”
Christian har forskat om ryggmärgsskador i över 20 år. I dag leder han ett projekt som fokuserar på ett av de största hindren i läkningsprocessen: ärrvävnaden som bildas i ryggmärgen efter en skada. Det är avancerad vetenskap, men målet är enkelt: att hitta bättre sätt att läka.
Christian Görtiz är forskare och deltar själv i Wings for Life World Run
© Isak Tell
Följ med in i forskningens värld och få reda på vad som händer efter en ryggmärgsskada, varför ärrvävnad blir ett avgörande hinder och hur forskare försöker förändra kroppens läkningsprocess för att på sikt möjliggöra ett botemedel.
Vill du vara en del av lösningen? Genom att delta i Wings for Life World Run den 10 maj 2026 bidrar du direkt till ryggmärgsskadeforskning. Spring, gå eller rulla – 100 procent av startavgiften går till forskning som arbetar för ett botemedel.
01
Vad händer när ryggmärgen skadas?
En ryggmärgsskada innebär att kommunikationen mellan hjärnan och resten av kroppen störs.
Enkelt uttryckt är ryggmärgen ett knippe nerver som löper längs ryggraden. Den förmedlar signaler för rörelse, känsel och livsviktiga funktioner som andning och blåskontroll. När ryggmärgen skadas kan dessa signaler delvis eller helt blockeras, ofta med förlamning nedanför skadenivån som följd.
Tobias Forsberg skadade sig allvarligt under en ishockeymatch i SHL
© Christopher Lanaway for Wings for Life World Run
02
Ärrvävnad sätter hinder i läkningsprocessen
Men varför uppstår den här blockeringen? Christian förklarar:
– Alla känner till ärrbildning. Om du skär dig djupt ser huden inte likadan ut när den har läkt. Skillnaden är ärrvävnad.
Samma process sker i ryggmärgen. Efter en skada försöker kroppen läka, men ärrvävnaden som bildas blir i sig ett problem.
“Ett ärr på armen kanske inte är så snyggt, men huden fungerar fortfarande. I ryggmärgen blir ärrvävnaden däremot ett hinder som förhindrar skadade nerver från att växa tillbaka och koppla ihop sig igen”.
Det är just denna barriär - den fibrösa ärrvävnaden - som Christians forskargrupp fokuserar på.
“För att återställa funktioner måste den barriären övervinnas.”
Christian och hans team försöker förändra läkningsprocessen efter en skada
© Isak Tell
03
Genombrottet forskarna nu jagar
Ärrvävnad är inget nytt fenomen. Däremot är fokus på dess roll vid ryggmärgsskador relativt nytt inom forskningen.
“Under lång tid fokuserade forskare på det yttersta lagret av ärret, de så kallade reaktiva astrocyterna, eftersom det är där återväxande nerver först möter motstånd”, förklarar Christian.
Med tiden har man dock insett att astrocyterna kan ha en skyddande och delvis positiv funktion. Det verkliga hindret är den ärrvävnad som finns bakom – och den kan vara upp till två centimeter tjock.
Att enbart studera det yttersta lagret är lite som “att analysera färgen på en vägg i hundra år och ignorera betongen bakom”.
Att enbart studera det yttersta lagret är lite som “att analysera färgen på en vägg i hundra år och ignorera betongen bakom”.
Den insikten fick Christian att rikta fokus mot själva ärrvävnaden: var den kommer ifrån, hur den bildas och hur den kan påverkas medan kroppen läker.
– Vi börjar med att identifiera vilka celler som är inblandade i läkningsprocessen, vilka biologiska signalvägar som är aktiva och när. Sedan ställer vi en enkel fråga: kan vi ingripa?
För att göra det letar forskarteamet efter en specifik molekyl i någon av dessa signalvägar – ett så kallat mål eller “target”. Därefter utvecklar de ett läkemedel som påverkar just detta mål och testar om det kan förändra hur ärrvävnaden bildas.
Fler berättelser från Wings For Life World Run
04
Varför nya ryggmärgsskador är lättare att behandla
Den här metoden kan på sikt bli ett viktigt steg för att påverka ärrvävnad hos personer som nyligen skadats. Vid äldre skador blir det betydligt svårare och kräver helt andra angreppssätt.
Christian förklarar:
“Om byggarbetare börjar bygga en mur tvärs över en gata och du upptäcker det tidigt, kan du stoppa bygget genom att ta bort stenar, ringa chefen eller ändra planen. När muren väl är färdig krävs en bulldozer – och då har människor dessutom redan slutat använda vägen”.
Samma sak gäller nervbanor vid en ryggmärgsskada.
“I en ideal värld skulle jag arbeta med både nya och gamla skador”, säger Christian. “Men i praktiken handlar det om resurser och långsiktig finansiering”.
Om byggarbetare börjar bygga en mur tvärs över en gata och du upptäcker det tidigt, kan du stoppa bygget. När muren väl är färdig krävs en bulldozer – och då har människor dessutom redan slutat använda vägen.
Vi ses i appen eller på startlinjen den 10 maj!
© Emrik Jansson for Wings for Life World Run
05
Varför finansiering och samarbete är avgörande
Att hitta ett botemedel mot ryggmärgsskador är som att lägga ett enormt pussel. Det finns ingen enkel lösning. Skadorna sitter på olika nivåer, svårighetsgraden varierar och resultaten är svåra att förutsäga.
Till skillnad från en infektion, där man kan eliminera en bakterie eller ett virus, handlar ryggmärgsskador om att bygga upp skadad vävnad på nytt: att förändra ärrvävnad, få nervtrådar att växa tillbaka och se till att de kopplas rätt.
“Därför samarbetar vi globalt”, säger Christian. “Det finns inget enskilt genombrott som löser allt. Framsteg sker steg för steg, när olika forskningsbitar faller på plats. Min forskning löser inte hela pusslet, men om den bidrar med en viktig bit gör den skillnad”.
Men dessa pusselbitar balanserar på en skör tråd: finansiering.
“Om finansieringen tillfälligt försvinner får det stora konsekvenser. Jag kan behöva säga upp välutbildade medarbetare. När pengarna kommer tillbaka är deras kompetens redan borta. Det är inget man bara ersätter, det tar år att bygga upp igen”.
06
Varför Wings for Life World Run spelar roll
Det är därför långsiktig finansiering och samarbete är avgörande inom ryggmärgsskadeforskning - och varför evenemang som Wings for Life World Run är mer än symboliska. De är helt nödvändiga.
“Jag springer varje år”, säger Christian. “På senare tid tillsammans med mina kollegor i Stockholm på App Run runt Djurgården. Vi kallar oss Scar Sprinters”.
Spring så långt du vill, du bestämmer din egen takt!
© Christopher Lanaway for Wings for Life World Run
Sanni Hakala & HV71-gänget under App Run-eventet i Jönköping 2025
© HV71
Christian och hans team är redo att springa för forskningen i år igen
© Isak Tell
Han skrattar, men jämförelsen är allvarlig.
“Forskning är på sätt och vis väldigt lik Wings for Life World Run”. Det är ambitiöst. Det är krävande. Vissa faser är riktigt tuffa. Men man fortsätter, för slutmålet är viktigt”.
Och slutmålet är tydligt. Det här är en global satsning, och den rör sig framåt.
“Vi börjar se tekniker som fungerar hos människor. Vi är inte i mål än, men vi är närmare än någonsin”.
Vi ses på startlinjen den 10 maj.
Vad är Wings For Life World Run?
