7 saker du inte visste om Andreas Bergmarks världsrekord
Mycket snö, branta kickar och problematisk isbildning: här är sju oväntade detaljer bakom Andreas Bergmarks världsrekord i flest backflips på raken på snöskoter.
Sju bakåtvolter på raken på snöskoter. Fler än någon tidigare klarat i ett enda åk. Andreas Bergmarks nya världsrekord krävde noggrann planering, ett outtröttligt markteam och galet mycket snö. Snöskoterföraren fick testa pannbenet ordentligt under sitt stora backflipförsök i Tänndalen.
Ett åk. 60 sekunder. Och oräkneliga timmars jobb bakom. Här är sju saker som krävdes för att Andreas Bergmarks senaste rekord skulle sitta.
Andreas Bergmark tar livet upp och ner till nya höjder
© Richard Ström
01
Banan byggdes av 12 000 kubikmeter snö
För att förverkliga den drömbana som Andreas målat upp i huvudet och skissat ner på papper räckte det inte med några enstaka lass snö. Det behövdes totalt cirka 12 000 kubikmeter snö.
Dessutom krävdes ett gäng peppade banbyggare som kunde göra skissen till verklighet. Både den enorma snömängden och behovet av ett erfaret och peppat byggteam var avgörande för att projektet till slut hamnade just i Tänndalen.
”Att hitta en plats där någon är villig att hjälpa till med det är ju helt sjukt svårt. Det är så mycket som ska passa”, förklarar Andreas.
Tänndalens crew jobbade outröttligt med att få till den perfekta banan
© Richard Ström
Banan skissas först upp digitalt
© Red Bull
Stora maskiner flyttar snömassorna, medan finliret görs för hand
© Richard Ström
02
Banan går uppför av en anledning
Det kan låta bakvänt att bygga en hoppbana uppför ett berg, men för Andreas var det en avgörande del av både designen och valet av plats. Uppförslutningen hjälper honom nämligen att få en bättre rytm mellan bakåtvolterna. ”Du kan hoppa högt, men du faller inte lika långt, så att du hela tiden kliver upp lite grann på en stege”, förklarar Andreas.
Kör han i stället för mycket utför flyger skotern både högre och längre, vilket ger honom för mycket tid i luften.
Men att få till rätt lutning på banan var betydligt svårare än Andreas hade kunnat ana. ”Det var ganska oväntat för mig. Jag trodde att det skulle vara ganska simpelt, att den här lutningen på hoppet och den här på landningen, då sitter det. Men det var mycket mer utmanande att få allting perfekt och vi fick jobba hårt för att få det rätt.”
Banan går uppför skidbacken. Inte nedför
© Anton Enerlöv
03
Kickar med uppemot 80 graders lutning
På tal om kickar och lutning så blev det ett hyfsat gradtal på en del av hoppen.
När man bygger skid- och snowboardhopp utgår man normalt från vissa vinklar, ofta kring 45 grader på både hopp och landning. Ju brantare hopp, desto brantare landning. Många banbyggare, inklusive Tänndalens crew, är därför vana att arbeta efter de principerna.
Men så har vi Andreas och hans skoterhopp. Här behövdes i stället en riktigt brant kick och en flack landning. Alltså raka motsatsen till vad banbyggarna var vana vid.
”Vi höll på jättelänge för att jaga rätt vinklar. Jag sa: ’Jag vill ha brantare kick.’ De bara: ’Nej, men det går inte.’ Och jag: ’Brantare’”, skrattar Andreas.
Teamet kämpade för att hitta rätt lutning och höjd på hoppen
© Richard Ström
Jag sa: ’Jag vill ha brantare kick.’ De bara: ’Nej, men det går inte.’ Och jag: ’Brantare’
”De hade aldrig byggt något liknande och inte jag heller. Hela projektet var ny mark för alla som var inblandade. Så det var verkligen att testa sig fram. Bygga, provhoppa, justera, provhoppa. Det är en process där man hela tiden testar: Vad fungerar och vad fungerar inte?”
Till slut var byggteamet, som tidigare aldrig byggt kickar brantare än 60 grader, uppe i lutningar på närmare 80 grader.
Andreas var självklart uppe och hjälpte byggteamet fixa kickarna
© Richard Ström
Bara full fart framåt!
© Richard Ström
Mer Andreas Bergmark
04
Isbildningen blev ett oväntat problem
Att hitta rätt vinklar var bara början. Hoppen behövde också formas till perfekta, släta kickar. Eftersom projektet genomfördes i en pist istället för i backcountry, där Andreas vanligtvis kör, blev den hårda och isiga snön en oväntad utmaning.
Minsta lilla iskant kunde få stora konsekvenser för rotationen: ”Får du en iskant som slår in i fjädringen eller skidan kan den slå till så att du får en sned rotation i bakåtvolten. Då landar du inte framåt, utan 90 grader åt sidan. Och det blir inte bra”, förklarar Andreas.
En snöskoterkrasch kan sluta illa, så Andreas har alltid en plan B
© Richard Ström
Men det var inte bara kickarna som ställde till problem. Den hårda snön gjorde också landningarna betydligt tuffare än Andreas var van vid.
”I backcountry är snön mjukare, så när vi kom in i pisten visade det sig att det är så hårt och fruset att landningarna blir otroligt tunga. Det gav problem både för att jag knappt orkade hålla emot i landningarna och för att skotern fick problem.”
För att hantera de hårda landningarna behövde Andreas därför justera skotern och styva upp fjädringen.
05
Andreas byggde skotern i nästan ett år
För att maximera chanserna att sätta rekordet behövde Andreas en snöskoter som var så lätt och stark som möjligt. Redan ett år innan försöket började han att skruva.
Han utgick från en vanlig Lynx Shredder, samma modell som han normalt kör i backcountry, men därifrån ändrades det mesta. ”Vi har trimmat motorn, höjt kompet och kör racesoppa. Vi har också bytt ut alla delar som går till lättare grejer. Vi har avgassystem i titan, och sen har vi svarvat bort vikt ur variatorerna.”
Andreas berättar att han till och med blästrade chassit för att få bort färgen, något som sparade nästan två kilo. Visserligen satte han dit ett dekalkit i stället, men det beställdes i en supertunn film för att hålla nere vikten.
Det blev en hel del skruvande på skotern för Andreas under filmdagarna
© Anton Enerlöv
Enligt Andreas är det egentligen inte nödvändigt att jaga vartenda kilo. Men när man ändå ger sig på ett så stort projekt är det också roligt att ”bygga en maskin som är helt sinnessjuk att köra”.
Han förklarar: ”Det är som att jämföra en cross och en cykel i känsla. Den är så lätt att det nästan blir konstigt.”
Den specialbyggda snöskotern vägde inte mer än 200 kg
© Richard Ström
Gillar du Bergmark? Spana då in rail-kungen Tjäder!
06
Vädret satte nästan stopp för projektet
Lite dåligt väder är inget som normalt stör Andreas när han är ute på skoteräventyr. Det hör till. Men när du ska sätta sju flippar på raken är det helt andra förutsättningar som gäller.
”Det var någon dag när jag for upp själv på fjället bara för att kolla hur mycket det blåste. När man kom över toppen föll man nästan av skotern för att det blåste så mycket. Det gick knappt att gå.”
Fjällblåst är inget att leka med
© Anton Enerlöv
När man kom över toppen föll man nästan av skotern för att det blåste så mycket.
När det blåser så pass mycket blir det inte bara svårt att genomföra hoppen, utan också direkt farligt. Framför allt kan sidovind ställa till det rejält.
”Framifrån och bakifrån kan man hantera ganska bra, men vind rakt från sidan när du är uppe i luften, då hinner den verkligen putta och vrida skotern. Det blir extra farligt. Du kan falla så att skotern rullar över på sidan eller så faller du ner på skotern i stället för att ta landningen. Det går väldigt fort dåligt om man inte landar nog bra. Man måste se till att antingen ta landningen eller ta sig bort från skotern”, säger Andreas, som förklarar att han alltid har en plan B om hoppet skulle gå snett.
Teamet fick helt enkelt vänta på väderluckor med tillräckligt svag vind för att Andreas skulle kunna köra. Ett tålamodskrävande jobb när alla helst bara ville komma igång med filmningen, köra och sätta rekord.
07
Över 30 personer jobbade för att fånga ett åk på en minut
Det var inte heller bara en eller två personer utöver Andreas som satt och väntade på vindluckor. Även om det är Andreas, skotern och de sju hoppen som syns i videon när han sätter rekordet, så var det desto mer aktivitet bakom kameran och vid sidan av banan.
Shapers, pistmaskinsförare, grävmaskinister, snöproduktion, kamerateam och projektcrew hade jobbat under lång tid innan Andreas kunde sätta drömåket. Under själva filmdagarna uppskattar Andreas att över 30 personer var involverade.
Det krävdes en hel by… och 12000 m3 snö, väderluckor och ett perfekt åk
© Red Bull
En person framför kameran, desto fler bakom
© Richard Ström
Tur att det fastnade på kameran...
© Anton Enerlöv
”Det är en minut som vi vill få ihop, men det står 30 pers i flera dagar och jobbar på att det ska hända.”
Två års planering. Över 30 personer. Sju backflips. Ett enda åk.
Bakom de 60 sekunderna på snöskotern låg ett enormt arbete med allt från banbygge och specialbyggda maskiner till testhopp och envis väntan på rätt väder. Och till slut satt det. Med världsrekordet för flest backflips i rad på snöskoter lyckades Andreas Bergmark återigen tänja på gränserna för vad som är möjligt.